örtbaslar tabula rasamda
kaburgamda küçük istasyonlar kuran yitik duygularla
macellanım göz kırpıyor tablodan
andan istifade ederek
yutağımda taşlaşan magmada
gölde sektirebileceğim parçalar kesiyorum
leylandilerin üzerimi örtüyor tülüyle
ama hiçbir şey yüzümdeki gülümsemeyi örten kar kadar etkili olmuyor
geçerlilik kazanıyor gerçek
esnek yaylara mıhlanacak oklarla konuşuyorum
balık kostümümü çıkardım
çekmecem hafifledi
ayak bileğinde aldığım ölçüyü unuttum
sis tepeyi aştı
yağmur başladığında zihnimde çalan ilk şarkısın sen
Hon var alltid i hans hjärta och lite till
Hon var det fina i drömmen som skiner in
Men det visste hon inte om
När han visade en stjärna som föll
Då visste hon inte om
Att allt var för henne
För hennes skull
Han var stadens sista Don Quijote
Han hade slagit mot allt och slitit sig loss
Men det visste hon inte om
När han visade en stjärna som föll
Då visste hon inte om
Att allt var för henne
För hennes skull
Hiç yorum yok:
Yorum Gönder